Minnesstund idag!
Idag hade skolan ordnat en minnesstund för mamma i aulan. Med lite musik, bilder, och tal.
Prästen Anders Lagbo var med och prata väldigt fint om mamma. Han fick med det som alla tyckte att hon var när hon var vid liv. Han hade lyssnat på alla, vad de hade att säga, vad de tyckte och hur de kände för mamma.
Hans sammanfattning var: att hon var en varm, snäll och trevlig människa. Hon släppte in barnen hon jobbade med i sitt hjärta och hjälpte de på bästa sätt, hon såg inte någon skillnad på dem. På varken religion, hudfärg eller land. Hon tyckte att alla var lika mycket värda. Det gjorde henne speciell för skolan och för klassen hon jobbade i. Hon visste när barnen behövde stöd, när de skulle tillrättavisas och detta gjorde att barnen älskade sin Chatarina.
Idag lärde jag mig vad min mamma betydde för mig och för hennes jobbarkompisar, elever och vänner.
Mamma för mig var min hemma punkt, den punkten som alltid var fast. Den punkt där jag alltid kände mig hemma, älskad, ompysslad. Mamma var bäst i hela världen, hon lyssnade alltid om jag behövde prata oavsett hur hon själv mådde, hon satte alltid oss i första hand. Min mamma var min ängel på jorden, hon var mitt skyddsnät i livet så att säga. Och jag kommer alltid att älska henne, hon bor i mitt hjärta nu. Nu och för alltid. Och prästen sa något tänkvärt idag att Chatarina bor i våra hjärtan nu, vill ni prata med henne så slut era ögon så finns hon där, hennes röst, hennes doft och hennes hjärta. Och det stämmer nog, men just nu skulle jag bara vilja ha henne här och kramas med henne.
Min mamma för elever, medarbetare och vänner betydde mamma stöd, hopp och tro på livet.
Som mammas jobbarkompis Carola sade idag, hon var som en mamma för henne med, att hon alltid fanns där som stöd, hjälp och skratt. Carola tyckte verkligen om min mamma, och hon sade till mig idag att jag fick dela med mig av henne. Jag svarade att jag jättegärna gjorde det, och brast ut i gråt och fick en jättekram av Carola.
För mammas elever betydde mamma stöd, en fast hand i skolan, ett hopp om ett liv annat än det de kom från. Men även att hon var som en mamma för de också. De kallade henne supermorsa, och jag vet att hon älskade sina elever. De behövde inte säga till mamma när de behövde stöd, utan hon kände det på sig och såg det i deras ögon. De tog det väldigt hårt när mamma gick bort, och kommer sakna henne så in i helvete mycket.
Och jag vet faktiskt inte vad mer jag ska skriva egentligen så jag tänkte avsluta lite med ett par fina ord om min mamma Chatarina Rombing.
Mamma, min ängel.
Vart du än är...
Jag älskar dig mer än livet är värt, hade hoppats på att ha dig här ett bra tag till.
Men pappa ropa på dig, för han saknar dig med.
Hoppas ni hitta varandra där på andra sidan, vart? Ja vem vet i Nangiala kanske...
Hoppas i alla fall att du kan vila ut nu, med pappa vid din sida.
Jag vet att vi ses igen, men inte på ett bra tag. Hoppas att när jag en gång ska vandra den stigen,
att ni möter mig vid porten till vart ni än befinner er. Eller kanske blir man två och ett halvt igen och kan leka med
både mamma och pappa som det borde vart för länge sen...
Hoppas i alla fall att ni möter mig då, att ni har det bra tillsammans.
Jag och Richard saknar dig så mycket, älskar dig och pappa.
Mom, I love you with all my heart, my soul, my spirit.
Right now my heart is crying out in pain, but in a while it will go over in happiness with all the memories you left behind.
Feels like dying a bit, when the heart is in pain. But it will only last a little while, hope it gets better soon.
Love you, miss you and I know we'll see eachother again!
Det var väl det jag ville säga just nu antar jag...
För er som inte vet. Begravningen är den 17/4 i Flens kyrka kl 1300!
Ps: En sak som gör mig riktigt jävla förbannad! Ni som inte vet vad mamma gick bort av, SLUTA FÖR I HELVETE ATT SPRIDA RYKTEN! Ingen vet i nuläget vad som gjorde att mamma somna in, när vi vet så får ni veta! INGA MER RYKTEN!!! Ds!
Prästen Anders Lagbo var med och prata väldigt fint om mamma. Han fick med det som alla tyckte att hon var när hon var vid liv. Han hade lyssnat på alla, vad de hade att säga, vad de tyckte och hur de kände för mamma.
Hans sammanfattning var: att hon var en varm, snäll och trevlig människa. Hon släppte in barnen hon jobbade med i sitt hjärta och hjälpte de på bästa sätt, hon såg inte någon skillnad på dem. På varken religion, hudfärg eller land. Hon tyckte att alla var lika mycket värda. Det gjorde henne speciell för skolan och för klassen hon jobbade i. Hon visste när barnen behövde stöd, när de skulle tillrättavisas och detta gjorde att barnen älskade sin Chatarina.
Idag lärde jag mig vad min mamma betydde för mig och för hennes jobbarkompisar, elever och vänner.
Mamma för mig var min hemma punkt, den punkten som alltid var fast. Den punkt där jag alltid kände mig hemma, älskad, ompysslad. Mamma var bäst i hela världen, hon lyssnade alltid om jag behövde prata oavsett hur hon själv mådde, hon satte alltid oss i första hand. Min mamma var min ängel på jorden, hon var mitt skyddsnät i livet så att säga. Och jag kommer alltid att älska henne, hon bor i mitt hjärta nu. Nu och för alltid. Och prästen sa något tänkvärt idag att Chatarina bor i våra hjärtan nu, vill ni prata med henne så slut era ögon så finns hon där, hennes röst, hennes doft och hennes hjärta. Och det stämmer nog, men just nu skulle jag bara vilja ha henne här och kramas med henne.
Min mamma för elever, medarbetare och vänner betydde mamma stöd, hopp och tro på livet.
Som mammas jobbarkompis Carola sade idag, hon var som en mamma för henne med, att hon alltid fanns där som stöd, hjälp och skratt. Carola tyckte verkligen om min mamma, och hon sade till mig idag att jag fick dela med mig av henne. Jag svarade att jag jättegärna gjorde det, och brast ut i gråt och fick en jättekram av Carola.
För mammas elever betydde mamma stöd, en fast hand i skolan, ett hopp om ett liv annat än det de kom från. Men även att hon var som en mamma för de också. De kallade henne supermorsa, och jag vet att hon älskade sina elever. De behövde inte säga till mamma när de behövde stöd, utan hon kände det på sig och såg det i deras ögon. De tog det väldigt hårt när mamma gick bort, och kommer sakna henne så in i helvete mycket.
Och jag vet faktiskt inte vad mer jag ska skriva egentligen så jag tänkte avsluta lite med ett par fina ord om min mamma Chatarina Rombing.
Mamma, min ängel.
Vart du än är...
Jag älskar dig mer än livet är värt, hade hoppats på att ha dig här ett bra tag till.
Men pappa ropa på dig, för han saknar dig med.
Hoppas ni hitta varandra där på andra sidan, vart? Ja vem vet i Nangiala kanske...
Hoppas i alla fall att du kan vila ut nu, med pappa vid din sida.
Jag vet att vi ses igen, men inte på ett bra tag. Hoppas att när jag en gång ska vandra den stigen,
att ni möter mig vid porten till vart ni än befinner er. Eller kanske blir man två och ett halvt igen och kan leka med
både mamma och pappa som det borde vart för länge sen...
Hoppas i alla fall att ni möter mig då, att ni har det bra tillsammans.
Jag och Richard saknar dig så mycket, älskar dig och pappa.
Mom, I love you with all my heart, my soul, my spirit.
Right now my heart is crying out in pain, but in a while it will go over in happiness with all the memories you left behind.
Feels like dying a bit, when the heart is in pain. But it will only last a little while, hope it gets better soon.
Love you, miss you and I know we'll see eachother again!
Det var väl det jag ville säga just nu antar jag...
För er som inte vet. Begravningen är den 17/4 i Flens kyrka kl 1300!
Ps: En sak som gör mig riktigt jävla förbannad! Ni som inte vet vad mamma gick bort av, SLUTA FÖR I HELVETE ATT SPRIDA RYKTEN! Ingen vet i nuläget vad som gjorde att mamma somna in, när vi vet så får ni veta! INGA MER RYKTEN!!! Ds!
Kommentarer
Postat av: Lisa
Tårarna rinner ner för mina kinder.
Jag vet inte vad ja ska säga men du vet att ja finns här för dig nu o för alltid ..
Massa kramar från oss
Postat av: Birgitta
Å vad fint sakt och jag VET att allt stämmer.
Jag tycker så synd om dig/er så det fins inga ord.
Jag hoppas att ni får en bra påsk och jag tänker på er jätte mycket.
MÅNGA KRAMAR Birgitta
Postat av: Carro
Tråkigt att det ska gå rykten. Det har jag inte hört nåt om och jag fattar verkligen inte hur man kan sprida falska rykten om en så allvarlig sak.
Fint det du skriver/berättar om din mamma. Man blir riktigt rörd. Tror det är ovanligt att killar visar sån kärlek till sin mamma så öppet som du gör. Tycker det är riktigt fint. Fortsätt så :)
Trackback
