Hej då Amy...
Jaha, då var man i New York då!
Och jäklar vilken stad säger jag bara!
Men i alla fall, börjar med det som jag är här för!
I tisdags så landade jag på flygplatsen i Newark. Och åkte flygbuss till hotellet.
Inte världens största hotell, men helt klart dugligt att bo på =)
Och så i tisdags kom det "stora" ögonblicket, när jag skulle träffa resten av Amys familj....
Ringde Lily och sa att jag var här, så hon tog sin mamma och åkte hit!
När jag kom utanför entrén, det första som hände var att jag fick en tjej runt halsen.
Jag viskade lite försiktigt: Lily?
Yes, svarade en liten låg röst. Och sen var det ju kört, vi stod nog och kramades i 10 minuter, gråtandes.
Sen var det mamma Sues tur att kramas. Det första hon sa innan hon krama om mig var bara: Now I know what all the fuzz was about! Sen viska hon till mig: You just glow with strength, karma and warmth. I know now why Amy loved you so much. Då blev det ju bara värre, kunde nog inte sluta gråta på säkert 20 minuter. Sen gick vi och åt på Planet Hollywood. Det var en riktigt fin restaurang. Sen var de tvugna att rycka in lite extra på deras jobb, så det blev en kort dag.
Sen blev det en lugn kväll framför tvn och datorn.
Sen på onsdagen, ja då var det dags och åka till kyrkogården där Amy och Maria är begravda. De är begravda i New Jersey, Laurel Grove cemetary. Väldigt fin och lugn kyrkogård.
När vi kom dit så vek sig nästan benen. Det blev så verkligt så det finns ju inte. Det var väldigt fint vid deras grav, en vit putsad kalksten som gravsten. På den stod det, Amy Smith 1981-2009, beloved daughter, beloved sister, beloved girlfriend. Under hennes stod det Maria Rombing Smith, a little light that never saw the sky, a little life that never saw daylight, a little girl that never knew her mother, or her father.
När jag läst det som stod på stenen så bar inte mina ben mig längre. Var tvungen att sitta ner, Lily satte sig bredvid mig och höll om mig. Och på hennes begravning, så hade de fixat in en av Amys gamla vänner att sjunga en låt som både jag och Amy gillade väldigt mycket. Tangled up in you av Staind.
Den sångaren hade de även fixat dit för att sjunga när jag var där. För Lily trodde att jag ville det, och ja det ville jag självklart. Låten är så bra, så underbart bra. Dock lite jobbigare att lyssna på nu eftersom jag förknippar den med detta, lite coolt att det var Aaron Lewis (googla namnet) som sjöng dock.
När jag återfått lite sans så kom det ögonblicket jag aldrig ville skulle komma... Att säga hej då till ytterliggare en som har betytt massor för mig de senaste åren.
Amy, I'm sorry I never got to tell you how much you meant to me, how much I cared and loved you.
You were the one that kept me up, my strength, my angel, the brightest shining star in my sky.
Knowing that you will never be there to answer your phone, talk to me again. Or even for me to give you a goodnight kiss, to hold you in arms, to tell you I love you. That's just to much for me to bear.
I never though that I would find anyone that liked me for me... But I did, and that person was you, you where the one that got me believing in my life, and I will be eternally greatfull to you for that, and now I know how much you really loved me aswell....
I really don't want to say goodbye, so I say this... Goodbye for now, my love. Take care of our daughter. I'll always love both of you. I don't know if I will see you again, but I hope so. That's the only thing that keeps me going at the moment.
Goodbye, I will love you always, and you will both always be in my heart!
That's it.... That's all the strength I have for now....
Love you all...
Cya later....
Och jäklar vilken stad säger jag bara!
Men i alla fall, börjar med det som jag är här för!
I tisdags så landade jag på flygplatsen i Newark. Och åkte flygbuss till hotellet.
Inte världens största hotell, men helt klart dugligt att bo på =)
Och så i tisdags kom det "stora" ögonblicket, när jag skulle träffa resten av Amys familj....
Ringde Lily och sa att jag var här, så hon tog sin mamma och åkte hit!
När jag kom utanför entrén, det första som hände var att jag fick en tjej runt halsen.
Jag viskade lite försiktigt: Lily?
Yes, svarade en liten låg röst. Och sen var det ju kört, vi stod nog och kramades i 10 minuter, gråtandes.
Sen var det mamma Sues tur att kramas. Det första hon sa innan hon krama om mig var bara: Now I know what all the fuzz was about! Sen viska hon till mig: You just glow with strength, karma and warmth. I know now why Amy loved you so much. Då blev det ju bara värre, kunde nog inte sluta gråta på säkert 20 minuter. Sen gick vi och åt på Planet Hollywood. Det var en riktigt fin restaurang. Sen var de tvugna att rycka in lite extra på deras jobb, så det blev en kort dag.
Sen blev det en lugn kväll framför tvn och datorn.
Sen på onsdagen, ja då var det dags och åka till kyrkogården där Amy och Maria är begravda. De är begravda i New Jersey, Laurel Grove cemetary. Väldigt fin och lugn kyrkogård.
När vi kom dit så vek sig nästan benen. Det blev så verkligt så det finns ju inte. Det var väldigt fint vid deras grav, en vit putsad kalksten som gravsten. På den stod det, Amy Smith 1981-2009, beloved daughter, beloved sister, beloved girlfriend. Under hennes stod det Maria Rombing Smith, a little light that never saw the sky, a little life that never saw daylight, a little girl that never knew her mother, or her father.
När jag läst det som stod på stenen så bar inte mina ben mig längre. Var tvungen att sitta ner, Lily satte sig bredvid mig och höll om mig. Och på hennes begravning, så hade de fixat in en av Amys gamla vänner att sjunga en låt som både jag och Amy gillade väldigt mycket. Tangled up in you av Staind.
Den sångaren hade de även fixat dit för att sjunga när jag var där. För Lily trodde att jag ville det, och ja det ville jag självklart. Låten är så bra, så underbart bra. Dock lite jobbigare att lyssna på nu eftersom jag förknippar den med detta, lite coolt att det var Aaron Lewis (googla namnet) som sjöng dock.
När jag återfått lite sans så kom det ögonblicket jag aldrig ville skulle komma... Att säga hej då till ytterliggare en som har betytt massor för mig de senaste åren.
Amy, I'm sorry I never got to tell you how much you meant to me, how much I cared and loved you.
You were the one that kept me up, my strength, my angel, the brightest shining star in my sky.
Knowing that you will never be there to answer your phone, talk to me again. Or even for me to give you a goodnight kiss, to hold you in arms, to tell you I love you. That's just to much for me to bear.
I never though that I would find anyone that liked me for me... But I did, and that person was you, you where the one that got me believing in my life, and I will be eternally greatfull to you for that, and now I know how much you really loved me aswell....
I really don't want to say goodbye, so I say this... Goodbye for now, my love. Take care of our daughter. I'll always love both of you. I don't know if I will see you again, but I hope so. That's the only thing that keeps me going at the moment.
Goodbye, I will love you always, and you will both always be in my heart!
That's it.... That's all the strength I have for now....
Love you all...
Cya later....
